NORDUNET

	NORDUNET NORDUNET-programmet initierades av Nordforsk med Björn Grönlund som "gudfar" c a 1985. Nordisk Ministerråd, NMR, ville då ha idéer om bra samnordiska projekt inom dataområdet. Björn Grönlund föreslog en gemensam superdator. Hur mycket kostar det frågade NMR?, Cirka 100.000.000 SEK sa Björn Grönlund. Finns det inget billigare? Hmm, jo ett samnordiskt forskningsdatanät, kostar cirka 10.000.000 SEK. I oktober 1989 invigde NORDUnet den samnordiska delen av det som skulle bli de första delarna av ett öppet Internet utanför USA. Idag är samarbetet formaliserat i ett av samtliga nordiska länders regeringar gemensamt ägt bolag i Danmark. Min roll var s k administrativ projektledare tillsammans med den tekniske koordinatorn Einar Løvdal vid Oslo Universitet utgjorde vi projektledningen för programmet som avslutades 1991.
NORDUNET tidigt med många tjänster	Under projektet etablerades en mängd kontakter mellan olika forskningsinstitutioner i Norden. Uppeemot 50 personer var direkt engagerade i nationella och samnordiska projekt såsom elektronisk post med X.400, initiativet till den första pan-europeiska pilotjänsten. Likaså var vi nästan lika tidiga i en X.500 katalogtjänst och att anamma Network Mangementverktygen SNMP. En mängd kontakter knöts såväl i Europa som i USA under programmets gång. NORDUnet blev en föregångare på flera sätt. Vi var de första som byggde en fungerande sk multiprotokollnätverkstjänst när andra i Europa stred om OSI:s förträfflighet så byggde vi Internet, DECnet, IBM/EARN och ISO OSI nätverkstjänster till alla universitet i Norden i ett öppet nordiskt samarbete med de nationella projekten. De personer som var med och byggde upp de nordiska forskningsdatanäten och NORDUnet utgår fortfarande en stomme i nordiskt nätverkskunnande. Från dessa människor kom olika inititiv till etablering av kommersiella Internet-tjäsnter och nya nätverksprojekt. Under denna tid etablerades RIPE som koordinering för Internet i Europa och Intercontinental Engineering and Planing Group, IEPG. Intresset för Internet Engineering Task Force ökade starkt i Norden under denna tid. Många nordbor har haft och har idag centrala positioner i IETF-arbetet.
För företag: Basnät-90	I Sverige hade SUNET under en längre tid haft problem med intresset av att ansluta företag och andra icke forskningsrelaterade organisationer. I maj 1990 togs därför Basnät-90 initiativet. Hans Eriksson, Björn Eriksen, Peter Löthberg, Mats Brunell med stöd av Björn Pehrson tog initiativet till det som skulle bli Swedish Network User Soceity, SNUS och samarbetet med Comvik, sedermera Tele2 och Swipnet. Televerket bedömde Internet vara i stort sett ointressant. Det blev den första kommersiella Internet-tjänsten i Sverige. Parallellt med detta arbetade Peter Löthberg, Bernhard Stockman m fl på KTH/SUNET-gruppen m fl med Ebone-initiativet sedermera D-GIX m fl koncept som ligger till grund för hela det befintliga Internet idag.
BALTnet-projektet	Mot slutet av NORDUNET-programmets tid började kontakter tas från de Baltiska staterna. Jag lyckades övertyga NMR att avsätta ca 7,5 MSEK till det s k BALTnet-projektet. Detta formaliserades 1992/93. Under denna tid hjälpte de nordiska länderna till med personkunskap och olika andra resurser för att hjälpa dem etablera Internet-tjänster för i första hand forsknings- och undervisningsbruk. BALTnet-projektet är sedan 1995 överflyttat till Universitet i Oslo. Under 1992 började USA planera kraftfulla satsningar på data- och kommunikationsområdet. National Research and Education Network, NREN och High Performance Computing and Communications Initiative, HPCC lotsades sakta mot kongressen. Ett politiskt intresse väcktes hos bl a senator Al Gore.
SiREN-initiativet	I Sverige hade SICS, KTH, Telia och Ericsson genomfört MultiG-samarbetet, NORDUNET och Basnät-90 var förbi. Men fortfarande var användingen av Internet i Sverige och övriga Norden låg. Ett antal tekniska utmaningar kunde ses på många forskningsområden. Ett antal aktörer: SICS, KTH, SUNET, Telia, Ellemtel, Ericsson, NUTEK, Teknikvetenskapliga- och Naturvetenskapliga forskningsråden stöttade ekonomiskt och deltog aktivt i det s k SiREN-initiativet som på allvar drogs igång på hösten 1992. Målet var att få upp det politiska intresset för IT-frågor och en satsning i samband med forskningspropositionen som skulle läggas fram på våren 1993. Parallellt med SiREN-aktviteterna försöktes ett antal framstötar till Nordiska rådet och NMR för ett nytt samnordiskt program med arbetsnamnet NordREN. Vi levererade ett underlag i april 1993 som tyvärr inte fick genomslag i forskningspropositionen. SiREN belv då ett illustrativt exempel i Lindbäcks:ka kommissionens förslag till åtgärder för tillväxt i Sverige. SiREN-initiativet medverkade till etableringen av ett 10-tal regionala IT-initiativ och medverkade till framtagande av ytterligare ett tiotal projekt som erhöll oliks slags finansiering på befintliga medel hos bla NUTEK. Vi deltog i IVA:s arbete under höste 1993 som ledde fram till det politiska initiativet av statsminister Carl Bildt den 7 Februari 1994 på IVA och på Electrum. Vid detta tillfälle gjorde jag statsministern til hedersmedlem av Internet Society på dess presidents vägnar. I samband med detta initiativ tillsattes den första IT-kommissionen och c a 1 miljard avsattes i samband med avskaffadet av löntagarfonderna i juni 1994 som stimulans till IT-användning till Stiftelsen för Kunskap och Kompetensutveckling där jag arbetar sedan februari 1995.
Också i Vietnam	Som en kuriositet kan nämnas att genom kontakter som etablerades under 1993 med Vietnam med utbildningbesök och en av mig och Bernhard Stockman KTH utförd studie i januari 1995 arbetar numera Vietnam med en strategi som grundlades från NORDUNET-programmets tid fram till och med SiREN-initiativet. I samband med statsminister Carl Bildts besök till Vietnam i april 1994 medverkade jag/SICS till det andra e-post-utbytet mellan regeringschefer. I detta fall med president Wo Van Kiet. Etn symbolisk handling som fått stora konsekvenser i Vietnam. Ett antal f s syd-vietnameser sände "inte så glada" e-post meddelanden till den publicerade Internet-adressen till presidenten. Detta fördröjde och ändrade inställningen till Internet:s storskaliga introduktion under mer än ett år... Mats Brunell, Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling
Sammanställt av: Dan Sahlin Layout: Kent Boortz Grafik: Lars-Håkan Lönn