Tillbaka till föregående sida In English

STADGAR

för 
Arbetsgruppen för Läraktiga System
och 
SSLS, Svenska Sällskapet för Lärande System

Bakgrund

I svensk industri och på högskolor och universitet finns ett intresse för Artificiella NeuronNät - ANN och Läraktiga System. För att möta ett behov av information och kunskaps/erfarenhetsutbyte bildades Arbetsgruppen för ANN den 7 juni 1991. Som en första åtgärd tog arbetsgruppen initiativ till SNNS - Svenska NeuronNätSällskapet. Sen starten har området mognat, och verksamheten för SNNS har därvid breddats till att även omfatta närbesläktade områden i enlighet med definitionen nedan. Arbetsgruppen har därvid även bytt namn till Arbetsgruppen för Läraktiga System. Svenska NeuronNätSällskapet, SNNS, har vid årsmötet 1999-11-25 bytt namn till Svenska Sällskapet för Lärande System, SSLS

Definition

Ett ANN är ett nätverk bestående av ett stort antal enkla processorer som arbetar parallellt och kommunicerar via modifierbara, viktade kopplingar. ANN-baserade tekniker utnyttjas exempelvis för adaptiv mönsterigenkänning och styrning. Den grundläggande strukturen och funktionen hos ANN är inspirerad av analogier med biologisk (neural) informationsbehandling.
För verksamheten inom Arbetsgruppen för Läraktiga System samt för SSLS, så definieras området såsom de tekniker som är närbesläktade med artificiella neuronnät (ANN) och som, i kombination eller var för sig, lämpar sig för att lösa de typer av problem som ANN normalt anses lämpat för. Dessa kännetecknas av att de behandlar problem i en statistisk mening, och normalt lär de sig av omgivningen, antingen en gång för alla, eller så att de adapterar sig till omgivningen. Dessa tekniker kommer i dessa stadgar att benämnas Läraktiga System.
Exempel på benämningar med samma eller likartad innebörd som begreppet artificiella neuronnät är: neurala nät, konnektionistiska system, associativa nät. Exempel på närliggande eller överlappande tekniker är fuzzy logic, statistisk modellering, genetiska algoritmer, induktiv logikprogrammering, och fallbaserade metoder.

Mål

Att hos svensk industri öka kunskapen om Läraktiga System, så att de teknikerna kommer till tidig användning i de tillämpningar där läraktiga system passar. Tyngdpunkten ligger således på att lösa problem som har förutsättningar att bättre kunna lösas med dessa tekniker än andra ofta mer konventionella tekniker. Effektiv användning av Läraktiga System syftar till att förbättra konkurrenskraften hos svenskt näringsliv. 

Verksamhet

Arbetsgruppen för Läraktiga System avser att: 

  • Upprätthålla ett nätverk inom läraktiga system, bl a genom kommittén själv, och genom intresseföreningen SSLS - Svenska Sällskapet för Lärande System.
  • Vid behov ha synpunkter på och fungera som remissorgan och referensgrupp i frågor kring svensk forskning och utveckling.
  • Främja aktiviteter såsom:
    • Spridning av kunskap om läraktiga system
    • Användning av läraktiga system
    • Utveckling av tillämpningar
    • Utveckling av verktyg
    • Forskning
    • Internationella kontakter
    • Samarbete näringsliv - forskare
  • Överbrygga gränserna mellan olika tekniker inom discipliner för lärande och adaptiva system. 
Exempel på aktiviteter är: 
  • Arrangerande av seminarier med prominenta företrädare inom området
  • Upprätthållandet av ett elektroniskt kommunikationsnät
  • Spridande av information på annat sätt, t ex genom artiklar och rapporter
  • Ordnande av gemensamma studiebesök

STADGAR FÖR ARBETSGRUPPEN FÖR LÄRAKTIGA SYSTEM

§ 1 Deltagare
Arbetsgruppen består av representanter för svensk verkstadsindustri samt högskolor, universitet och/eller institut.  Avsikten är att en majoritet av deltagarna ska vara från industrin.
Arbetsgruppen väljer medlemmar på förslag.

§ 2 Funktionärer
Arbetsgruppen utser ordförande och sekreterare. De väljs på ett år i taget.

§ 3 Ekonomi
Arbetsgruppen handhar ingen ekonomi. Deltagarna ställer upp med sin arbetstid och värdskap, vilket cirkulerar mellan gruppdeltagarnas organisationer.

Kostnader och intäkter i samband med drivande av projekt eller andra aktiviteter hanteras i enlighet med beslut från fall till fall.

§ 4 Möten
Arbetsgruppen håller möten cirka 5 gånger per år.

Arbetsgruppen ordnar årsmöte för SSLS. Detta kan lämpligen ske i samband med någon konferens eller något seminarium.

STADGAR FÖR SSLS - SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR LÄRANDE SYSTEM

Svenska Sällskapet för Lärande System - SSLS - är en intresseförening. Medlem i SSLS kan den bli som sänder sin anmälan till Arbetsgruppen för Läraktiga System. Medlem i SSLS har skyldighet att meddela adressändringar samt eventuella önskemål om att inte kvarstå som medlem.

Arbetsgruppen för Läraktiga System erbjuder sig att vara styrelse för SSLS. Arbetsgruppen åtar sig följande uppgifter: 

  • Ordnar årsmöten 
  • Sprider information i SSLS intresseområde 
  • Organiserar seminarier/konferenser 
  • Håller aktuellt medlemsregister 
Årsmötet för SSLS godkänner styrelse för ett år i taget samt föreslår ändringar i mål och verksamhet.