Fredrik Olsson
fredriko@sics.se
23 november 1999
Boken Människans språk (Gleerups förlag, 1982) av Per Linell har en underrubrik som precis fångar vad boken handlar om: En orientering om språk, tänkande och kommunikation. Boken är indelad i tre större delar vilka beskriver tre olika aspekter av människans språk.
I den första delen, Människan som språkvarelse, beskriver Linell teorier och tankar kring språket som kommunikationssystem och dess betydelse för individen och samhället. Han presenterar här teorier kring frågor som rör bl.a. hur vi lär oss att kommunicera, vad språket betyder för vår världsuppfattning (finns det ett beroendeförhållande mellan språket och de kategorier som vi använder i struktureringen av våra erfarenheter, vilket är det iså fall?), och hurvida språkförmågan är medfödd eller beror av miljön.
Den andra delen av boken, De språkliga uttrycksmedlen, handlar om traditionell lingvistik, dvs. de olika beskrivningsnivåer som används när lingvister pratar om språk, t.ex. talets ljudstruktur, ordförråd och ords betydelser, samt grammatiken hos meningar och yttranden. Till en viss del är det den gamla skolgrammatiken som kommer tillbaka här, om än i deskriptiv, snarare än preskriptiv, form.
Den tredje och sista delen i boken, Språkanvändning och kommunikation, tar bl.a. upp pragmatik (direkta och indirekta talakter), relationen mellan talat och skrivet språk, samt individernas varierande språkbehärskning. Linell visar här att kommunikation mellan människor är så mycket mer än bara talade yttranden, de indirekta intentionerna en talare signalerar genom sitt kroppsspråk i en viss situation spelar en stor roll i vad vi som lyssnare verkligen uppfattar att talaren sa.
Människans språk syftar till att ge en bred bild av språket och dess betydelse för människan, både som individ och som en del av ett samhälle. Boken är inte tänkt att användas enbart inom lingvistiken, utan också inom andra universitetsutbildningar i olika kommunikationsämnen, t.ex. psykologi.
Jag tycker att bokens form är bra; den är indelad i paragrafer som gör det lätt att slå upp saker i den, samtidigt som det fortfarande går att läsa boken från pärm till pärm.
Linell belyser språkliga fenomen och teorier med det svenska språket som utgångspunkt. Han undviker elegant att färga boken med sina egna åsikter om vad som är rätt eller fel i frågor som gäller valet mellan olika teorier.
Överlag tycker jag att Människans språk är väldigt läsvärd, men lite ojämn. Speciellt i den tredje delen av boken tycker jag att det är svårt att komma någonvart, mycket beroende på att Linell spenderar åtskilliga sidor på att förklara saker som jag tar för givna, t.ex. avsnitten om Produktion, perception och förståelse av yttranden och Individernas varierande språkbehärskning.