Den stora informationsmängd som utgör Internet för också med sig en del problem och svårigheter av olika slag: det är svårt att lokalisera relevant information; det är svårt att hålla ordning på den information man en gång hittat vilket betyder att det behövs olika mekanismer för att man ska kunna få tillgång till denna information på ett bra sätt.
Med en uppkoppling till Internet har man också en möjlighet att publicera information.
Ett utmärkande drag för Internet är möjligheten
att distribuera information och teknologi, och att göra dessa resurser
tillgängliga för en större publik.
Andra utmärkande drag för nätverken och de nätverksbaserade
tjänsterna är att det
sker en gradvis förskjutning från centralt etablerad service till
server-baserade tjänster och från
dator-till-dator kommunikation till mer distribuerade tjänster.
Denna situation inom datakommunikationen möjliggör nya
informationstjänster för biblioteken, och utgör samtidigt
en förstärkning och utveckling av de traditionella tjänsterna.
Nätverket ger en struktur för en integrerad tillgång till en rad olika interna och externa samlingar och elektroniska informationsresurser.
Den enorma mängden av information som finns på Internet kräver att man har tillgång till olika typer av verktyg så att man kan :
Nedan följer en kort beskrivning av ett antal verktyg som kan användas på Internet. Detta förutsätter en anslutning till TCP/IP, antingen genom s k full uppkoppling eller uppringd (modem) uppkoppling. Till denna uppkoppling krävs sedan ett antal programvaror för att kunna använda den service som Internet erbjuder.
Det finns ingen enhetlig och entydig uppdelning av de olika nätverksbaserade verktygen. Vidare ska man vara medveten om att det hela tiden tillkommer nya verktyg och lösningar.
- grundläggande tjänster på Internet: (telnet, FTP, e-post och USENET News). - verktyg för att finna programvara: (t ex Archie) - verktyg för att finna personer: ( t.ex WHOIS, Finger) - verktyg för att finna resurser: ( t ex Gopher) - verktyg för att söka i indexerade databaser: (WAIS) - verktyg för att finna material med länkat innehåll: (World Wide Web) - verktyg för distribuerade filsystem (t ex Alex)Det bör åter sägas att de olika verktygen som här beskrivs endast utgör ett urval av de vanligaste i sina kategorier. Det finns idag en hel del olika verktyg för olika plattformar, och att beskriva alla dessa skulle behöva en dokumentation för sig.
Elektronisk post är i grunden en fil med ett speciellt huvud som
specificerar varifrån filen kommer och vart filen ska skickas.
E-post är ett sätt att skicka meddelanden till varandra.
En förutsättning för att skicka och ta emot meddelanden
från hela världen är att man har en e-post adress, en
programvara för e-post och en uppkoppling till ett nätverk, t ex Internet.
Elektronisk post är den mest vanliga och kända
tillämpningen på Internet. En användare kan sända ett
elektroniskt meddelande till vem som helst på vilket nätverk som helst,
förutsatt att det finns en uppkoppling eller en "gateway" från
det egna nätverket till det nätverk som användaren vill sända
sitt meddelande till.
En "gateway" är en dator vilken är kopplad till en eller flera
nätverk samtidigt, och som kan skicka meddelandet mellan dessa nätverk.
I de flesta fall känner programvaran till denna
gateway och förmedlar brevet utan att du behöver göra något.
Meddelanden lagras i en s k brevlåda och kan därifrån läsas,
skrivas ut och editeras.
Man skiljer på två olika sätt att lagra och komma åt sin post :
central lagring innebär att man kan läsa sin post via en
telnet-uppkoppling var som helst i världen där
man kan komma åt Internet, och lokal lagring vilket innebär att man
är hänvisad att läsa sin post på det lokal nätet.
Vissa hanterare av e-post hjälper till med överföring av olika
typer av filer som kan bifogas ett brev.
MIME (Multipurpose Internet Mail Extensions) är en allmän standard som
kommer att underlätta
sändning av multimedial post, dvs ljud och bilder.
LISTSERV
En LISTSERV är en s k "mailing" lista för behandling och underhåll
av en diskussionslista.
Efter att ha installerat programvaran som finns fritt att hämta på
Internet, beslutar man sedan vilket ämne denna server ska innehålla.
För att den ska fungera krävs att någon administrerar listan.
Listan kan vara dels kontrollerad, dvs. att det finns någon som
avgör vilka inlägg som är relevanta för listan och dels
okontrollerad. Dessutom kan dessa distributions-listor vara slutna eller
öppna. Ett exempel på öppen lista inom biblioteks-området är
PACS-L..
USENET News
USENET News är ett elektronisk konferenssystem, där elektroniska
meddelanden delas av många
användare. USENET utvecklades först för Unix 1979.
Meddelanden inom USENET grupperas ämnesvis
och i en hierarkisk struktur av undergrupper i form av olika "newsgroups".
För att delta i USENET News behöver den egna organisationen sätta upp en egen USENET-server i det lokala nätverket. Dessutom behöver användaren ett klient-program, d v s ett läsverktyg, för att kunna kommunicera och välja nyhetsgrupper. Läsverktygen håller reda på vilka grupper användaren prenumererar på och vilka brev som redan är lästa. Ett inlägg kan besvaras privat eller öppet till alla, samt sparas och skrivas ut.
Individuella bidrag till en grupp kallas artikel och dessa meddelanden kan innehålla både vanlig text eller binär information. Vissa grupper har någon typ av redaktion eller kontroll som läser igenom meddelandena innan de distribueras i gruppen. Programvara för distribution av USENET News finns för ett flertal nätverk.
Telnet (Telecommunications Network) innebär att man gör en
uppkoppling till en extern dator i nätverket.
För att använda telnet, använder man ett speciellt program som
kallas telnet eller rlogin (remote login).
Detta program används för att koppla upp sig till den dator man har
specificerat genom att ange antingen IP-adressen eller det logiska namnet
på den externa datorn. Telnet gör det alltså möjligt
för en användare att via ett klient-program, etablera en
kommunikation med en annan dator i ett annat nätverk. För att koppla
upp sig till en annan dator behöver man en giltig användaridentitet
och ett giltigt lösenord. Telnet erbjuder olika tjänster varav en
är att verka som ett gränssnitt mellan slutanvändarens terminal
och ett tillämpningsprogram i värddatorn.
Då telnet aktiveras blir den lokala datorn på nätverket en
"virtuel terminal" i den externa datorns nätverk och agerar som om
användaren befann sig där. Alla datorer som är uppkopplade
på Internet har ett telnet-kommando eller ett PC-program, som gör
samma sak.
Telnet används främst till att koppla upp sig till olika
nätverksbaserade resurser och databaser. Då dessa är anslutna
till ett nätverk kan användaren när som helst söka i dessa
resurser från sin arbetsstation.
Hur finner man en person på Internet? En "White Pages" är en sorts telefonkatalog över användare på Internet, dvs de med en egen datoradress. Det finns idag inget enhetligt sätt för hur en användare ska finna en person på Internet. En "White Pages" katalog är en service som tillåter en användare att söka efter en persons namn eller e-post adress m m. En sådan katalogtjänst kan liknas vid en telefonbok eller ett register över användare på Internet.
I dessa kan den lokala institutionen lägga upp olika namn- och adressregister. En sådan katalog kan även bestå av register med andra typer av informations- och kommunikationstjänster. På Internet finns det en rad olika sådana tjänster och här kommer en del av dessa att presenteras: WHOIS, Finger, X.500, och Gopher CSO name server.
WHOIS
WHOIS server är en s k katalogtjänst som
erbjuder dels en "White Pages"-katalog, men också en service som
tillåter att man frågar en databas efter namn och elektroniska
e-post adresser för registrerade användare på nätverket.
Det finns ett stort antal WHOIS servrar på Internet och man kan skaffa
sig en lista på dem genom att göra en sökning i Archie för
att få reda på vilka FTP arkiv som har denna lista över
WHOIS-servers.
WHOIS samlar in information och lägger upp den i en sökbar
databas.
Den information som här blir tillgänglig är elektroniska
post-adresser, vanliga adresser, och telefonnummer till personer inom en
institution, men (WHOIS) kan också ge uppgifter om nätverk,
datoradresser och organisationer. WHOIS är tillgängligt för
alla användare på Internet.
En WHOIS server kan nås via nätverket genom ett WHOIS-kommando, en Telnet-uppkoppling eller från ett klient-program på den egna lokala maskinen eller via en telnet-uppkoppling till den maskin som är värd för servern. WHOIS bygger på en frivillig informationsinsamling och i nuvarande form finns det inte en gemensam katalog för alla WHOIS servrar. Ett nytt protokoll WHOIS++ håller på att utarbetas för att förbättra detta och kommer inom kort att göras tillgängligt.
Finger
Finger är en katalogtjänst inom Unix-miljön
och som erbjuder tre typer av information.
Först så kan man få reda på information om en speciell
användare på Internet. Eftersom de flesta användarna har ett
eget användarnamn, så kan man med hjälp av finger söka
uppgifter om denna användare utifrån användarnamnet.
Det krävs att man vet vilken värddator personen använder och
dennes användarnamn. Utifrån detta kan man få reda på en
persons användarnamn, personens fulla namn, telefonnummer, m m.
Med finger kan man också få uppgifter om en dator. I detta fall
specificerar man endast en maskinadress och värddatorn visar upp en
summering av alla som varit inloggade på denna dator.
Till sist kan man
använda denna tjänst för att visa upp en viss typ av information
för användarna. Mängden av information du får på
detta system genom finger beror på det system du frågar, och den
individuella användaren.
Andra sätt att finna information om personer är X500, Gopher CSO name server, USENET News AdressServer, NETFIND och The KnowBot Information Service.
Archie utvecklades av Alan Emtage, Peter Deutsch och Bill Heelan vid
McGill University Computing Center, Canada. Numera utvecklas Archie av Bunyip
Information System Inc., Canada
Archie är utformad till att automatiskt bygga upp, och erbjuda en
möjlighet till lokalisering i en elektronisk katalog - ett index, i form
av en databas över de resurser som finns tillgängliga på olika
FTP-arkiv för användare på Internet.
Tusentals noder (anslutna enheter i ett datanät) på Internet
lagrar information i s k FTP-arkiv.
Men det kan vara svårt för en användare att finna den
maskinadress där informationen finns lokaliserad som användaren
söker. Archie underlättar detta arbete genom att ge användaren
en möjlighet att söka i dessa arkiv. Databasen Archie
innehåller namn på ca 1 500 FTP-arkiv som i sin tur hänvisar
till sammanlagt ca 2,6 milj. filer (sept. 1993) runt om i världen.
Med Archie slipper man navigera sig genom hierarkiskt uppbyggda menyer på flera olika maskiner. Archie spårar istället upp de olika arkiv- och filnamnen. Vad Archie inte klarar av är att direkt koppla upp sig till den adress man får i en Archie-sökning (en ny version av Archie, xarchie ska dock klara av detta). Slutanvändaren måste efter en Archie-sökning göra en ny uppkoppling till det arkiv till vilken man fått adressen för att få tillgång till själva informationen.
Archie erbjuder sökning i två databaser: Internet Archives
Database och Software Description Database.
Den vanligaste och mest använda av dessa två databaser
är Internet Archive Database. Denna indexerar namn och platser på de
filer som har gjorts tillgängliga i alla kända anonymous FTP-arkiv.
Detta index är sedan sökbart och speciella program uppdaterar sedan
automatiskt databasen och distribuerar detta index till ca 20 olika
allmänt till-gängliga Archie-servrar runt om i världen. Efter
att ha kopplat upp sig på en av de tillgängliga Archie-servrarna,
ställer användaren en sökfråga. Resultatet blir en lista
på olika fysiska platser (en maskinadress med en hänvisning till en
filkatalog) där det sökta objektet kan återhämtas.
Därefter kan man med ett lokalt FTP-program eller andra verktyg
återhämta objektet till sin egen dator. Användaren kan i denna
databas söka bl a :
* filnamn * arkivnamn * innehållet i ett arkivDenna databas används med andra ord då ett filnamn eller namnet på en katalog är känt.
Databasen Archie kan man nå och använda på flera olika sätt: Ett sätt innebär att man gör en telnet uppkoppling till en av de ca 20 olika Internet-noderna som tillhandahåller Archie servers. Ett annat sätt är att via elektronisk post utföra en Archie-sökning. Resultatet kommer sedan i form av ett elektroniskt brev. Ytterligare ett sätt är att använda sig av ett lokalt klient-program på den egna maskinen. Archie är numera även integrerat med andra informationssystem och verktyg som Gopher, WAIS.
Archie
Internet Gopher utvecklades 1991 av Bob Alberti, Farhad Anklesaria, Paul
Lindner, Mark McCahill och Daniel Torrey vid Computer and Information Services
Department, University of Minesota och är ett distribuerat
informationssystem.
Internet Gopher erbjuder ett gemensamt användargränssnitt för
olika typer av nätverksinformation och tillåter användaren att
navigera, söka och återhämta information som befinner sig
på olika platser i en till synes likartad miljö. Informationen
på Gopher representeras av 3 olika typer av menyer : lista
på filkataloger (menyer med länkar till andra noder), dokument
eller data, (innehåller text, bild eller andra mediatyper) och
söknoder (tillåter användaren att göra
nyckelordsbaserade sökningar).
Internet Gopher är ett protokoll som ligger på TCP/IP:s
tilllämpningsnivå, och är ett klient/ server baserat system,
där en Gopher-klient kommunicerar med en eller flera Gopher servrar
för sökning och återhämtning av data och information
över Internet. Ett system av länkar mellan olika servrar skapar
på detta sätt ett nätverk som formar den s k globala
Gopher-"världen". För att använda sig av en Gopher-klient
måste man ha tillgång till Internet.
För att fullt ut använda sig av Gopher och den information som finns
tillgänglig behöver man ytterligare progam på den egna datorn,
t ex Telnet.
Då man navigerar genom informationensmängden i Gopher-"världen"
visar den sig som en serie hierarkiskt länkade menyer. Denna menystruktur,
organiserade i kataloger och filer, kan vara lokaliserade dels på en
lokal server eller dels på en extern server. Ur användarens synpunkt
ser all information ut som om den låg på samma maskin eller
plats.
Informationen och objekten som finns åtkomlig kan vara en textfil, en
binär fil (bilder och ljud), en katalogtjänst (phone book) eller en
index-sökning. De flesta Gopher-klienterna erbjuder användaren att
skapa egna "Bookmarks". Ett sådant håller ordning på den
exakta platsen för ett objekt på en Gopher-server. Objekten på
Gopher identifieras av typ, en titel, ett användarsynligt namn, en
"selektor" (objektets namn i serverns filsystem), namnet på servern (host
name), och ett port-nummer.
Dessutom erbjuder Gopher olika "gateways" (gränssnitts- och protokoll-konvertering mot t ex andra datanät eller system) till andra informationssystem som World-Wide Web, WAIS, Archie, X.500 och FTP. En senare version av Gopher har kommit ut som heter Gopher+. Denna ska kunna erbjuda bl a tjänster som formulär, MIME-funktionalitet och en typ av metainformation om varje resurs, t.ex författare, abstract m m.
VERONICA
VERONICA utvecklades 1992 av Steve Foster och Fred Barrie
vid University of Nevada och kom till som en lösning på problemet
med hur man kan finne resurser i den växande Gopher-"världen". De
utvecklade en VERONICA server, en katalogtjänst som skulle ha samma
funktion som Archie har i förhållande till Anonymous FTP.
VERONICA finns tillgängligt på de flesta topp-menyer inom Gopher,
och erbjuder användaren en sökfunktion med hjälp av nyckelord.
VERONICA servern tar med regelbundna intervaller kontakt med alla kända Gopher servrar och ber om en kopia av alla menyer. Dessa menyer lagras och indexeras i en databas. Varje gång en användare gör en sökning, tillfrågas denna databas. Det speciella med VERONICA är att man vid en sökning kan använda de Boolska operatorerna and, or och not. VERONICA utför ej fulltext sökningar, och liksom Archie indexerar VERONICA inte innehållet.
VERONICA hjälper användaren att finna Gopher-baserad information utan
att man behöver vandra mellan olika menyer på olika servrar.
Då man gör en sökning skriver man i ett eller flera
nyckelord.
VERONICA-servern genererar och returnerar därefter en Gopher-meny
bestående av objekt som stämmer in på sökfrågan.
Dessa objekt sammanställs i en, vad man kan kalla, "virtuell meny",
dvs en meny innehållande de objekt som blev resultatet av sökningen.
De olika resulterande objekten kan komma från olika håll i
världen och ligga på olika servrar. Efter en sökning kan man
direkt nå de erhållna objekten utifrån denna "virtuella" meny.
Jughead.
Jughead utvecklades av Rhett Jones vid University of Utha
Computer Center 1993.
Jughead är ett liknande verktyg som Veronica, där Jughead endast
söker igenom ett visst område inom Gopher-"världen". Syftet med
en Jughead server är att underhålla en databas med alla de menyer
som finns inom ett specifikt område, t ex inom ett universitet, ett land
etc. Tillgång till Jughead får man på samma sätt som
tillgång till VERONICA. Även att utföra en sökning liknar
i mycket en VERONICA sökning. Man skriver in ett eller flera ord och
Jughead letar fram en meny med Gopher objekt. Precis som VERONICA erbjuder
Jughead sökning med de Boolska operatorerna and, or och not.
De olika databaserna har det gemensamma namnet"Directory-of-sources" , som är en lista på alla de olika databaserna som finns tillgängliga, och det är ur denna samling som användaren väljer ut den eller de databaser som användaren vill göra en sökning i. Detta innebär att man först måste söka igenom ett index av servrar som innehåller en katalog av källor, och sedan välja ut de databaser som man vill söka igenom.
WAIS protokollet är en utbyggnad av ANSI/ISO standard Z39.50-1988
Information Retrieval Service Definition and Protocoll Specifications for
Library Applications, och är en grupp program som tillåter
användaren att söka och koppla upp sig till olika typer av
information från ett enda gränssnitt.
WAIS-systemet är nätverksbaserat och uppbyggt av tre delar: en
klient, en server och ett kommunikationsprotokoll som sammanbinder dem. Detta
brukar kallas för klient/server.
Kommunikationsprotokollet Z39-50 används för att överföra
t.ex frågor och svaren på dessa frågor mellan klienten och
servern. Klienten och servern är isolerade från varandra genom
protokollet.
WAIS-klienten använder sig av ett naturligt språk då en
sökfråga ska formuleras, vilken sedan översätts till
WAIS-protokollet. Sökfrågan sänds sedan över
nätverket till en server där databasen "Directory of Sources" är
lokaliserad. Men först är man varit tvungen att välja ut en
eller flera databaser ur "Directory of sources". WAIS sänder sedan
frågan till den utvalda gruppen databaser. Databaserna på de olika
servrarna upprätthåller inverterade index över de
lagrade dokumentens innehåll och i dessa utföres en sökning i fulltext.
Servern får det översända meddelandet och översätter
frågan till det egna språket och söker efter dokument i den
efterfrågade databasen. En lista av relevanta dokument kodas sedan in i
protokollet och sänds över till klienten i form av en lista med de
relevanta objekt som innehåller det eller de nyckelord som specificerades
i användarfrågan.
Vad WAIS menar med relevans är baserat på hur ofta nyckelordet
förekommer i varje objekt. Mest relevant är det dokument som har de
flesta förekomsterna av det sökta nyckelordet.
Om man av olika anledningar vill utöka sökningen, kan man
använda en speciell metod inom WAIS som kallas för "Relevance
feedback", vilket innebär att man kan söka efter dokument som
är närbesläktade med det ursprungliga sökordet.
WAIS klienten fungerar på alla de stora operativsystemen, förutsatt
att dessa är uppkopplade på Internet.
WAIS servrar (databaser) kan sättas upp, och kan därmed lösa
vissa behov av lokala databaser, men även annan nätverksbaserad
information på Internet kan samlas i en WAIS databas som t.ex. arkiv
för mailing lists och news-grupper, RFC:s index och e-post adresser m m,
men också fulltext databaser och bibliotekskataloger.
World-Wide Web (även kallad WWW eller W3) utvecklades vid CERN,
(European Particle Physics Laboratory) Geneve Schwietz, under ledning av Tim
Berners-Lee.
World-Wide Web är ett samlingsnamn på distribuerad hypermedia
baserat på hypertext för återhämtning av
information och erbjuder ett sätt att "navigera" mellan dokument och
objekt inom WWW-miljön.
För att förstå WWW måste man förstå vad
hypertext innebär. Hypertext är data som innehåller
länkar till annan data, och som inte är begränsad till att
läsas linjärt, utan läses vad man kallar sekvensiellt.
Hypermedia är en term som används för ett hypertext-dokument som
inte begränsas till att innehålla enbart text, utan även kan
innehålla bilder, video och ljud. WWW är ett försök att
organisera information på Internet som en samling hypertext dokument.
Ett informationssystem baserat på klient/server består av
två separata program som kommunicerar med varandra genom att
använda ett protokoll, dvs av regler för hur kommunikationen
ska ske mellan klienten och servern.
Det protokoll som används av WWW är Hypertext Transport Protocol
(HTTP). En WWW-klient (kallad "browser") är ett program som
frågar efter dokument från en server då en
sökfråga eller länk aktiveras. World-Wide Web är som sagt
endast ett samlingsnamn för ett informationssystem som använder sig
av klient/server, men borde kanske heta HTTP eftersom det är HTTP protokollet
som utgör grunden för kommunikation av dokument.
Förutsättningar för att använda sig av en WWW-klient
(t ex Mosaic, se nedan) är att man har full uppkoppling till Internet.
WWW används ofta för att beskriva det kollektiva nätverk av
servrar som "talar" HTTP, men också som ett globalt nätverk av
information som använder detta protocol.
World-Wide Web kan beskrivas på följande sätt:
I WWW organiseras data till distribuerade hypertext-dokument, där noderna
består av dokument, länkar, och olika index.
Dokumenten kan vara av två typer. Dels text-dokument som kan läsas och
dels index-dokument som man kan söka i.
En länk är en förbindelse mellan ett dokument (eller objekt)
och ett annat dokument (eller objekt), men länken kan även finnas
inom ett och samma dokumnet.
Hypertext-dokumentens länkar väljs ut på förhand och kan sedan
följas av användaren. Då ett nytt ord eller begrepp
introduceras i en text, gör hypertext det möjligt att peka på
ett annat dokument som ger en föklaring till detta ord eller begrepp.
Detta förutsätter att författaren markerar detta i sitt
HTML-dokument. Det nya dokumentet med den relevanta sektionen öppnas genom
att man aktiverar länken mellan ordet/begreppet och det nya dokumentet,
som förklarar detta begrepp.
Den information som är tillgänglig via WWW kan struktureras på
olika sätt:
Ett sätt kan vara att ordna informationen ämnesvis. Sedan kan
informationen ordnas efter typ av serverprotokoll. Här listas alla
tillgängliga servrar. Dessa inkluderar gateways till t.ex. WAIS, Gopher,
Anonymous FTP, och HTTP servrar. Men även andra sätt att strukturera
informationen förekommer.
A) Navigering i Hypertextdokument via länkar.
B) Kommunikation mellan klient och server med HTTP.
World-Wide Web
World-Wide Web använder sig av flera olika standarder för att kunna erbjuda all denna information. Det protokoll som WWW-klienten och servern använder sig av för att kommunicera och överföra dokument heter Hypertext Transmission Protocol (HTTP). Alla WWW klienter och servrar måste kunna förstå HTTP för att kunna sända och mottaga dokument av hypermedia format. HTTP är alltså det protokoll som WWW använder sig av för överföring av hypertext mellan en klient och en server. HTTP protokollet ligger ovanpå TCP/IP protokollets tillämpningsnivå
Det standardspråk som WWW använder för att skapa och känna igen hypertext dokument är HTML (Hypertext Makup Language) . HTML är ett textbeskrivningsspråk och beskriver hur ett dokument ska vara strukturerad eller kodat om de ska kunna innehålla länkar till andra dokument. (HTML är i sin tur en förenklad tillämpning av SGML, Standard Generalized Markup Language). Man kan säga att HTML definierar en rad regler för hur ett HTML baserat hypertextdokument ska formateras. WWW dokument som är skrivna i HTML har suffixet .html.
En annan standard är URL (Uniform Resource Locator), som
används för att representera hypermedia-länkar. URL är ett
försök till att beskriva den unika adressen för ett dokument
eller ett objekt. Ett URL för ett dokument består av olika delar :
den kod som identifierar vilket överföringsprotokoll som används
för att få tillgång till dokumentet. Här kan man se om
WWW använder Gopher, FTP eller Telnet protokollet. Vidare visar
URL maskinadressen där dokumentet är lokaliserad. Därefter
följer katalog- och filnamnet där dokumentet finns.
Ett URL kan se ut på följande sätt: URL:
ftp://ftp.edinburgh.ac.uk/pub/mmaccess.
Detta dokument ligger alltså i ett FTP-arkiv (och därmed aktiveras
automatiskt ett FTP-program för en uppkoppling till detta arkiv), och har
maskinadressen edinburgh.ac.uk och filen ligger i katalogen /pub/ där filen
har beteckningen mmaccess och URL:
http://info.cern.ch/hypertext/WWW/TheProject.html. innebär att
WWW-klienten tar kontakt med en HTTP server och återhämtar en
HTML-fil. Dokument som inte är av HTML-format (suffix .html) kan finnas
länkat inom WWW, men då kan innehållet inte länkas vidare
till andra dokument.