Peter
S. Magnusson
Med en försiktig tillväxt och två magnituders marginal kommer datorer hårdvarumässigt att matcha människan kring 2050.
Människan har 100 miljarder neuroner i 1,5 kg hjärnmassa, men åsikterna har gått isär avseende deras beräkningsförmåga. När jag själv för många år sedan räknade på vad som skulle krävas för att simulera hela hjärnan, kom jag fram till att vi skulle nå dithän år 2040. Kalkylen är dock högst tveksam eftersom vi inte helt förstår vilka egenskaper hos neuroner som är relevanta.
Hans Moravec hittar dock ett riktmärke (Scientific American, december 1999). Han påpekar att beräkningskraften hos ryggradsdjurets näthinna (retina) är någorlunda kartlagd, och motsvarar ungefär 1000 mips (miljoner instruktioner per sekund) i bildbehandling. Detta skulle innebära cirka 50000 mips för ett gram hjärnmassa, eller 100 miljoner mips (och 100 miljoner Mbyte lagring) för en mänsklig hjärna. Detta motsvarar 1000 instruktioner i sekunden per neuron och en byte lagring per synaps.
Schackdatorn Deep Blue, som slog Garry Kasparov 1997, var specialbyggd för schack, med motsvarade cirka 3 miljoner generella mips. Moravec menar att det känns rimligt att påstå att just Kasparov lyckas använda 1/30 av sin totala förmåga på enbart schackspel, och därmed ges paritetskalkylen stöd. Vidare bedömer han att befintliga 100 mips-robotar motsvarar intelligensen hos en fluga med 100000 neuroner, vilket också känns »rimligt».
Principiellt skulle vi idag kunna bygga en dylik dator, men något Manhattan- eller Apollo-liknande projekt finns det inget politiskt stöd för. Även om vi räknar med en försiktig prestandatillväxt på 40 procent per år, så skulle datorer därmed nå beräkningskraften hos en ödla kring 2005, en mus kring 2014, en apa kring 2026, och en människa kring 2035. Om vi vill ha en faktor tio som marginal för felräkning så lägger vi till 7 år till dessa datum - för en marginal på en faktor hundra, 14 år. Det vill säga att även med en försiktig tillväxt och två magnituders marginal så kommer datorer hårdvarumässigt att matcha människan kring 2050.
Datorer har egentligen blivit snabbare i en allt ökande takt, och ligger idag kring en årlig fördubbling. Förståsigpåare hävdar att vi snart når gränsen men det har förståsigpåare hävdat sedan 70-talet. Därmed är det inte givet att de ska ha fel just denna gång, men kombinationen av enorma ekonomiska möjligheter samt de principteknologier som finns i labben (såsom molekylär- och kvantdatorer) ger mig förtröstan.
Moravecs syn på mekanisk intelligens är knappast oomstridd. Både datavetare och folk i allmänhet har svårt att förlika sig med att mänsklig intelligens kan dupliceras av ett stort antal enkla operationer i en dator. Joseph Weizenbaum (professor emeritus vid MIT) har liknat Moravecs tidigare bok Mind Children vid Mein Kampf. (Festligt hur all ondska på något sätt är förankrat i nazism.) Något mer sansade invändningar hänvisar till (oupptäckta) kvantmekaniska grundvalar som sista tillflyktsort för mänskliga särdrag. Stora delar av traditionell AI hävdar fortfarande att det är kunskapsdatabasen som är väsentlig, och inte beräkningskraften, men den strategin har fått föga stöd trots flera försök.
Själv är jag uppväxt med sci-fi litteratur och har aldrig haft några problem med tanken om kommande robotintelligens som motsvarar, och sedan överstiger, min egen. Jag har länge misstänkt att dylikt skulle ske under min livstid, och nu börjar det se ut att bli möjligt.
Det är inte i första hand robotmänniskor vi behöver - människor av kött och blod finns det gott om och de är ganska billiga att »tillverka». Först kommer vi få se specialiserade robotar som klipper gräsmattan och dammsuger, för att därefter utföra allt mer sofistikerade uppgifter som att gå ut med hunden, handla och lägga klart golvet på min vind. Nog ser detta århundrade ut att bli mänsklighetens guldålder.
För den som vill fördjupa sig i ämnet föreslås Moravecs hemsida http://www.frc.ri.cmu.edu/~hpm eller hans nya bok Robot - mere machine to transcendent mind (ISBN 0195116305). Obs, innan du skickar e-post till mig i ämnet så läs gärna den längre versionen av Moravecs artikel (finns på http://www.transhumanist.com/volume1/moravec.htm) och tillhörande debattsida, samt min tidigare kolumn (http://www.Sics.se/~psm/kr9704-artikel.html) .
Peter S. Magnusson