Bill behöver bada - i stål

När du läser detta har sannolikt domare Jackson släppt sin dom i rättegången mot Microsoft. Medlaren, domare Posner, gav i lördags, efter fyra månader, upp försöken att nå en förlikning.

Precis som tidigare under rättegången var de initiala reaktionerna från Microsoft som från en annan planet. Bill Gates sa i en kommentar att förhandlingarna misslyckades därför att de olika parterna på åklagarsidan i princip krävde en uppbrytning av företaget. Något som andra kommentatorer med inblick i processen betecknade som nonsens.

Men detta är ju just problemet: Microsofts beskrivning av läget skiljer sig från alla andras.

Och däri ligger kärnan i dramat. Microsoft för mycket gott med sig, men uppför sig så att delar av omvärlden förfäras eller skadas. Ta det senaste viruslarmet. FBI meddelade på lördagen att man isolerat »911-viruset», det första kända virus som kopierar sig via Windows fildelningssystem för att sedan radera skivminnet och via modem försöka ringa upp larmcentralen. Därmed är sannolikt 911 det första datavirus som medvetet försöker döda riktiga människor vilket blir effekten om larmtjänsten blockeras.

Microsoft har länge kritiserats för att man inte tillräckligt prioriterat säkerhetsaspekterna i sin nätverksteknologi och den situationen blir bara värre. Med dagens licenstexter friskriver sig Microsoft från allt ansvar och de flesta kunder vet inte bättre än att de finner sig eller så har de ändå inget val.

Microsofts historia är en studie i flexibel krigföring i den högre skolan. Microsoft agerar inte, Microsoft reagerar. Windows for Workgroups var en anti-Novell produkt, Windows 95 en anti-Digital Research produkt, Windows NT en anti-Unix product och Windows 98 en anti-Netscape produkt. Windows 98 blev inte helt lyckad, mycket på grund av att några tiotal miljoner rader kod i Explorer plötsligt »integrerats» med operativsystemet. Således följdes den upp av Windows 98 version 2.

På det stora hela lyckades samtliga satsningar. Endast NT misslyckades, således nya tag i och med Windows 2000.

Men samtidigt visar Microsoft en oöverträffad förmåga att leverera fantastiska tillämpningar. På nästan varje område där Microsoft ansträngt sig har man presterat ypperliga produkter: Word, Explorer, Excel och så vidare. Själv försöker jag med jämna mellanrum byta till andra leverantörer som Wordperfect, Star office, Netscape med flera och jag blir alltid lika besviken över vad konkurrenterna förmår. Microsofts program och Windows utnyttjar numera Internet mer effektivt och kreativt än någon annan plattform.

Hela världsekonomin har nytta av en gemensam plattform, något som förstärks av Internetboomen. Det finns därmed visst fog för Microsofts påståenden om att ekonomin i allmänhet skulle skadas av ett statligt ingrepp.

De övervinster som Microsoft samlar på sig verkar ju dessutom gå till mänsklighetens fromma. Microsoft Research har idag samlat en ansenlig andel av världens forskarkompetens inom datavetenskap, och vi lär höra av dem i framtiden. Gates med fru är idag världens överlägset största donatorer, och rika Microsoftanställda startar mängder med nya företag. Så pengarna kommer till nytta.

Men samtidigt kan man inte tillåta företag att bete sig hur som helst. Problemet kompliceras av att under amerikansk rätt går det inte att straffa forna monopolistiska synder med böter. I praktiken kan domstolen välja mellan att beordra ett visst beteende eller att bryta upp företaget. Ingen bra lösning lär föreslås.

Om jag skulle gissa skulle jag tro att Microsoft så småningom kommer att hotas med splittring, och då till slut gå med på omfattande beteendeförändringar och kanske lämna ifrån sig delägande i viss teknologi som Windows. Detta kommer att vara skadligt på kort sikt, både för Microsoft, teknikindustrin och ekonomin i allmänhet. Men det är den enda rätta långsiktiga strategin. Ju tidigare stålbadet kommer, dess bättre.

Peter S. Magnusson