Peter S. Magnusson
Minns ni allt tal om det papperslösa kontoret? En besökare och god vän som nyligen var på besök på SICS frågade lite elakt varför vi hade så fruktansvärt mycket papper på SICS - skulle vi inte vara "high tech" och allt det där? Visst, men högteknologi producerar paradoxalt nog högar med papper. Ju fler universitet och företag som lägger sina dokument on-line, desto enklare är det att skriva ut flera kopior. Att kopiatorer och laserskrivare samtidigt blir billigare, snabbare, och enklare att använda minskar inte travarna.
Det kommer därför att ta lång tid innan pappret försvinner. Redan i science fiktion-klassikern "2001" kommenterar huvudpersonen att en skärm inte kan jämföra sig med papper i läsvänlighet. Jag håller inte riktigt med - ett mjukt LCD-"papper" med 1250 dpi, 100Hz, och 24 bitars färgdjup skulle duga bra. Men det lär dröja innan de finns att köpa.
Under tiden producerar företagen och den offentliga förvaltningen fruktansvärda mängder information. Och 80 procent av all information i företagen ligger inte snyggt och prydligt i databaser, utan jämnt utspridd i ett kaos av olika datautrustningar.
Som en reaktion på den ostrukturerade röran finns tre starka tekniktrender: (1) objekt-orienterade operativsystem, (2) distribuerade system, och (3) dokumenthantering.
Själv tror jag att dokumenthantering är viktigast därför att flest användare kan dra störst nytta av det. Och där händer det spännande saker. Men låt oss först bortse från system förutsätter att mitt företag har köpt speciell programvara och maskinvara, samt anställt extra personal. Jag tänker i första hand på de problem som ligger i hanteringen av de dokument vi har idag och de dokument vi mottar från andra företag.
Dokumenthanteringen innebär sådant som sortering, arkivering, versionshantering, "äkthetsintyg" och så vidare. Dokumenthantering är inne, det senaste innebegreppet är nämligen inte virtual reality utan distributed virtual company: alla dataresurser i ett företag ska vara tillgängliga överallt inom företaget. Och då är dokumenthantering ett måste.
ARPA, det amerikanska försvarets centrala forskningsorganisation, har distributed virtual company som sin vision i arbetet med USAs National Information Infrastructure (NII). NII är en förebild för den svenska IT-kommissinen, fst med riktiga pengar. Senast som ARPA ställde sig bakom ett liknande projekt var det HPCC (Hight Performance Computing and Communication), som fick en årsbudget på äver en miljard dollar (!).
Att överföra hur ett dokument ser ut är idag inget tekniskt problem. I forskarvärlden har Postscript blivit mycket vanligt i denna roll, trots många problem. Men det finns flera andra generalla dokumentformat som utvecklas snabbt. Några exempel är Acrobat från Adobe, Replica från Farallon Computing, Common Ground från No Hands Software, eller Envoj från WordPerfect/Novell.
Identifiering av dokument är däremot ett ännu olöst problem. Hur ger jag en fil ett namn som gäller? Det vi idag kallar filnamn (i Windows, MacOS eller Unix) är egentligen bara "smeknamn".
Filer behöver något som liknar personnummer. Det finns inte ens realistiska förslag till lösning på problemet. Närmast kommer World Wide Web på Internet, som har ett koncept som heter "URL" - Universal Resource Locator. Det används alltmer flitigt. Man skriver saker som "för mer info, se http://www.sics.se/more-info.html". Namnet identifierar dator, fil, och vilket protokoll som skall användas för att hämta informationen. Fungerar utmärkt.
Men det som är riktigt spännande är de olika förslagen till compound documents. Tanken är att program inte ska öppna och stänga traditionella filer (i huvudsak bestående av en teckensträng), utan istället manipulera ett antal objekt som bygger upp dokumentet. Olika programkomponenter kan då arbeta med olika delar av filen oberoende av varandra. En rapport med diagram, bilder och text kan vara ett sammanhållet dokument.
OLE 2.0 från Microsoft är ett förslag till standard, men alternativet OpenDoc är mer intressant. OpenDoc är nämligen en öppen dokumentstandard. Tänk dig en sida med text, bilder och ekvationer. Olika program hanterar de olika informationstyperna samtidigt och OpenDoc-standarden definerar hur de samsas om tangentbord, mus, skärm, och dokumentets innehåll.
Intressantast i OpenDoc-standarden är lagringsformatet Bento, utvecklat av Apple. I Bento är ett dokument en samling lagringsenheter. Varje lagringsenhet fungerar ungefär som en mapp av filer: de innehåller en lista av värden, identifierade med en uppsättning egenskaper. Ett värde är ungefär som en vanlig fil, dvs en lång sträng av tecken. Skillnaden är att ett värde inte lagras sekventiellt, utan i block. Detta innebär att OpenDoc stödjer effektiv insättning och borttagning av information varsomhelst i filen (värdet). Vanliga filsystem kräver kopiering av hela filen för att åstadkomma samma effekt - det är därför filer till flera moderna program sucessivt växer allt eftersom användaren gör små förändringar.
Lagringsenheter lagras i sin tur i versioner (drafts). Varje version motsvarar ett "snapshot" av hur filen såg ut just då. Men OpenDoc lagrar inte hela versioner, utan håller reda på skillnader. Finessen är att en betydligt större intelligens än tidigare läggs i fil-konceptet. Om alla program använder samma versionshanterare, så kan jag klippa och klistra inom ett dokument utan att jag egentligen klipper och klistrar.
Ett exempel: Om ett dokument heter "overhead-bilder", så kan den innehålla alla mina presentationer. Filen blir inte nämnvärt större om jag kombinerar ihop gamla bilder till en ny presentation. Dessutom, om jag ändrar i en bild, så ligger den gamla bilden kvar som del av en äldre version, och gamla presentationer förblir oförändrade.
OpenDoc stöds idag av bland annat Apple, IBM, Novell och Lotus. Detta innebär förhoppningsvis att Netware 4.x, MacOS, och OS/2 kommer att stödja OpenDoc. Risken att nästa "standardkrig" sker mellan OLE och OpenDoc finns. Men i OpenDoc lägret säger man att OLE-objekt kommer att kunna bakas in i OpenDoc, och Microsoft har utlovat att OLE-objekt kommer att kunna användas tillsammans med Corba-objekt. Corba är en till OpenDoc överordnad standard. Men hur det kommer att fugnera i praktiken återstår att se. Mer information om OpenDoc finns att få med datorpost på Internet-adressen cil@cil.org.
Peter S. Magnusson
