Peter S. Magnusson
"Internet är, naturligtvis, mer än ett ställe där man kan hitta bilder på folk som har sex med hundar." Så skriver Time Magazine i sin omslagsartikel om Cyberporr (artikeln kan nås via Webben - se faktaruta längst ner). Aftonbladet prydde nyligen sina sidor med rubriken "Staten ger bidrag till barnporr". Naket säljer, och journalister är inte sena att utnyttja allmänhetens okunnighet om Internet och allmänna teknofobi.
Time-artikeln har kritiserats starkt på nätet för att den legitimerar den så kallade "Rimm-rapporten", författad av Martin Rimm när han studerade på Carnegie Mellon University (CMU). I den försöker Rimm ge intrycket av att mängden rå porr ökar starkt på nätet, något han inte har några belägg alls för. Vidare påstår han att rapporten har författats av ett lag forskare på CMU, vilket är fel - Rimm är ensam författare.
Aftonbladet baserade sin historia på ett nyhetsbrev från tidning z.mag@zines Internettjänst Z-central. Vad som egentligen hade hänt var att Z-central och Aftonbladet hade tankat ner vissa Usenet-grupper från SICS, vars newsserver av misstag var felinstallerad och därmed tillät vem som helst att koppla upp sig. Men ingenstans i artikeln nämner man att det är frågan om Usenet, eller att tillgängligheten var helt ofrivillig från SICS sida. Fast det var ju en lämplig ursäkt att publicera en saftig (och troligen olaglig) bild.
När media skriver "hemskheter på Internet" så handlar det nämligen oftast om Unix Users Network News, oftast kallad Usenet News, Usenet eller bara News. Usenet består av flera tusen diskussionsgrupper som sprids över Internet och andra nätverk, med tiotusentals inlägg per dag. Internets popularitet och tillväxt har samspelat med Usenet, så de förväxlas ofta i media. Men det finns mycket på Internet utöver Usenet - en mätning i februari räknade 1090 olika tjänster. (Usenet är dock relativt stor, uppskattningsvis kring 10 procent av trafiken.)
Och visst finns det porr på Usenet, precis som i alla medier. Men det är betydligt mindre påträngande där än i en vanlig pressbyrå. I brist på bra statistik gjorde jag en egen sampling av nyhetsflödet, och konstaterade att ca 98 procent av inläggen var oförarglig text. Resterande ca 2 procent var bilder, där visserligen naket dominerade (ca 80 procent) men endast ca 14 procent var i någon mening hårdporr, och inget var värre än vad du kan köpa i en svensk pressbyrå. För att vara övertydlig: mindre än 10 procent av Internet-trafiken är Usenet, ca 2 procent av Usenet är bilder, och ca 14 procent av bilderna är hårdporr.
Usenet har två fördelar som ligger bakom dess popularitet i dessa sammanhang: någon annan betalar distributionen, och man kan skriva inlägg anonymt.
Det är just den anonyma biten som är en het potatis. Cyberanonymitet tillåter spridning av terroristhandböcker, låsdyrkningstips, listor på kreditkortsnummer, krypteringsprogram, osv. Dylikt har get upphov till förslag om allmän censur av nätet, som exempelvis de amerikanska senatorerna Exon och Coat har förordat. Och då är "barnporr" ett lämpligt politiskt budskap eftersom det har bäst chockvärde.
Men att föreslå cybercensur är helt absurt. Tekniskt sätt så är det ogenomförbart utan att förstöra Internet. Internettraffiken i sig själv, samt flera tjänster, är dynamiska. IP paket routas olika beroende på belastning och tillgänglighet. Nya Usenet grupper tillkommer dagligen, liksom nya mailinglistor, Web servrar, och FTP areor. Nya tjänster och produkter tillkommer kontinuerligt. Trafiken är gigantisk, liksom storleken: över 7 miljoner datorer kopplade i över 60000 olika (mestadels privata) nätverk.
Vems lagar skulle gälla för censur? Internet finns i över 100 länder. Försök till internationell standardisering av kontroll av innehåll, som UNESCOs New World Information Order, har misslyckats på grund av för stora skillnader i vad olika länder och kulturer anser acceptabelt.
Något lika oroande som cybercensur är hot mot rätten att vara anonym på nätet. Cyberanonymitet är viktigt. Det tillåter offer för våldtäkt, incest, eller kulter att öppet diskutera sina problem. Det tillåter politiska oliktänkande att kommunicera med omvärlden. Datakommunikation spelade en viktig roll i revolutionen i Sovjet, och Internet har stora möjligheter att påverka läget i exempelvis Kina. Redan har exempelvis Scientologikyrkan lyckats dupera poliser till medelst tvång avslöja en identitet. Det är bara en tidsfråga innan förtryckarregimer använder diplomatiska påtryckningar eller sina säkerhetsorganisationer för att avslöja vem som skickat ut dokument kring brott mot mänskliga rättigheter.
Vidare är Internet allt annat än anarkistiskt. Tvärtom finns det en välutvecklad tradition av förhållningsregler som ofta kallas "netiquette". Dessa har växt fram ur decenniers diskussioner, och i bildandet av samarbetsorgan som Internet Society och Internet Engineering Task Force.
Netiquettes budskap om censur är enkelt: om du inte gillar det, så läs det inte. Och om du inte vill att dina barn skall läsa det, så köp ett program som begränsar deras surffrihet (SurfWatch, Net Nanny, eller CYBERsitter). Eller ännu bättre, uppfostra dina barn till att använda gott omdöme. Och vill du sätta dit snuskgubbar, så gör det på Internets villkor. Det finns redan fall av FBI agenter som låtsats vara sexuellt förvirrade tonåringar och lyckats fånga pedofiler, ett skådespeleri som är något svårare i verkliga livet.
Det är kontraproduktivt att motarbeta netiquette vid lagstiftning. Internet utvecklades trots allt för att motstå ett kärnvapenanfall: som legendariske John Gilmore har uttryckt det: "The Net interprets censorship as damage and routes around it."
Datorer som kommunikationsmedium växer fortare än något annat medium i historien, och Internet spelar en betydande roll. Dess framgång kommer till stor del av att staten inte lagt sig i. Vi får inte glömma dess bidrag till mänskligheten - som att 70 procent av alla vetenskapsmän som någonsin har levt kan nås på Internet - och hoppas att politiker och journalister inser att Internet mår bäst av att få växa ifred. Internet är grunden för en ny civilisation. Pandoras ask har öppnats.
Peter S. Magnusson
