Det finns fler poliser på nätet än i Pressbyrån

Datateknik October 1997

Det är med viss bävan jag betraktar nätverkifieringen av världen. Visst, spännande, civilisationsförändrande och allt det där. Men det finns andra sidor.

Förra veckan annonserade åklagarämbetet i delstaten New York triumferande att man genom 18 månaders lyssnande och surfande identifierat 1500 personer i USA som spritt barnporr, varav 41 i New York. Ett icke specificerat antal utlänningar har också identifierats, bland annat i Tyskland, Schweiz, och Storbritannien. Totalt har 120 åtalats i USA och annorstädes, varav 6 i New York.

Man har vidare i god amerikansk anda ritat en flott karta över New York State med exakta uppgifter om namn och adress på samtliga åtalade, även de som bestrider åtalen. Endast en individ har besparats detta, då han är 17 år gammal.

Detta föranleder en viss eftertanke. När barnporr-på-internet dök upp i nyanserad kvällspress 1995 påpekade flera (däribland jag själv i DT nummer 12) att Internet är en utmärkt miljö för polisarbete. Det fanns därför ingen anledning att förvänta sig någon gyllene tid för snuskhumrar, och därför inte heller någon anledning att skärpa lagstiftningen.

Drygt två år senare sitter de orden något i halsen. Internet är en skrämmande god miljö för polisarbete. Poliser i ett land kan med modern teknik lokalisera tusentals individer som håller på med en specifik verksamhet. Det riktiga problemet är numera att rätt till anonymitet och privat kommunikation på nätet inte existerar, fastän en allt större del av vår vardag speglas på nätet.

Dilemmat ligger naturligtvis inte i att skydda pedofiler. Stater (i bemärkelsen land/regering/myndighet) är pigga på att ha kontroll och insikt över sina medborgare. Som lämplig sidoeffekt får de insyn i diverse annan verksamhet. Länder som gärna terroriserar oliktänkande flyktingar får nya möjligheter att spåra dem. Länder som har högt skattetryck kan följa ekonomiska aktiviteter hos sina medborgare utomlands. Och så vidare.

Samtidigt som detta skedde läste jag The Economists temanummer Big government is still in charge. Deras 40-åriga överblick av den moderna statens historia är intressant. Räknat som procent av ett lands ekonomi har sedan slutet av 1800-talet i princip samtliga industrinationer haft en monotont stigande statlig sektor. Fred som krig, hög- som lågkonjunktur har den stigit, från kring 3--10 procent år 1870 till dagens 30--65 procent. Undantagen är få, Sveriges nedgång från 71 till 65 procent mellan 1993 och 1996 och Englands från 42 till 41 procent under Thatchers åttiotal.

Trenden verkar kopplad till industrialismen: Storbritannien var tidigt, Sverige och USA var sena (Sverige har dock hunnit ikapp försprånget).

The Economist drar slutsatsen att demokrati inte är förenlig med ekonomisk frihet. Tekniker som jag är drar jag huvudsakligen en annan slutsats: den industriella revolutionen resulterade i teknologi som tillät en central auktoritet att styra en stor del av samhället. Den ekonomiska aspekten är avslöjande då den är kvantitativ: det går att rita kurvor på hur utvecklingen har gått. Andra aspekter av vardagen är inte lika lätta att mäta.

En annan kommentar som The Economist bidrar med är att globaliseringens hot mot nationsstaterna är en fabel. Liksom företag reagerar nationer mot hotet om en global marknad genom att bilda karteller. I ljuset av denna insikt blir en rad regeringars förespråkande av EU och EMU, trots stark motsatt lokal opinion, mer förståelig.

Vilket för oss tillbaka till poliserna i New York.

Ett oskyddat Internet blir bara en ny, fräsch spelplan för världens alla parlament, åklagare, kyrkor, poliser och diverse andra grupper som alla är glada i att övervaka och styra folk. Första ingreppen sker naturligtvis mot terrorister och pedofiler, men så småningom kommer övervakning av var du bor, vem du kommunicerar med, vad du äger och så vidare.

Min svaga förhoppning ligger hos frihetskämparna, men de är för få och svaga. Vi behöver utveckla Internet i en riktning som inte bara står emot ett simpelt atomkrig, utan även nyfikna människor. Kryptera all trafik, använd publika chiffer för alla handskakningar i protokollen, strö nätet med anonyma postservrar och så vidare.

Det gäller att få barrikaderna på plats och stapla gatustenarna innan trupperna kommer.

Snuskhumrarna i New York listas på http://www.oag.state.ny.us/press/sep97/sep29a_97.html.

Peter S. Magnusson